Lite svårt med S

Kom på igår efter att jag publicerat inlägget att jag faktiskt inte skrivit något om besöket från in-laws eller sjukstugan här hemma ... Så blir det då man inte skrivit på ett antal månader. Jag började direkt med att blicka tillbaka istället.

Svärföräldrarna kom i fredags, de har inte varit här sedan i augusti så det var kanske på tiden. De kommer med lite hjälp (+) och lite krav (-) så det är blandade känslor. Samma diskussioner och samma frågor varje gång. Jag kan tre dagar innan besöket börja fundera på mina svar om jag så skulle vilja för jag vet vad som kommer att frågas.

Jag märkte att A varit lite hängig nu i veckan. Glansiga ögon och snorig näsa. Igår var han otroligt hänging på morgonen, och jag misstänkte feber. Vet inte var vår örontermometer är så jag använde termometer via munnen, visade bara 37.5. Så här i efterhand var den nog inte korrekt. Mätte vid lunchtid då han sovit flera timmar och sedan vaknade brännhet och gråtandes -- då var det 39.6 som mättes via rumpan (stackars unge!). Alvedon. Kvällstempen var 39.2 ... lite mer alvedon och tidig läggdags. Jag vaknade med hals- och öronont och bomull i huvudet. Vi avbokade middag hemma hos en kollega, tråkigt men inget kunde göras åt det.

Både J och A pratar svenska som bästa språk. De pratar svenska med varandra när de leker. J pratar rätt bra engelska och använder engelska när han pratar med pappa eller farmor/farfar. Ibland när han inte kan orden tar han de svenska orden och uttalar dem på engelska. Sötnöten.

Ute vid outlet-mallet där mormor shoppade loss i november; killarna lekte på dessa en låååång stund utan att mynt behövdes

A pratar lite mindre svenska än sin bror, och han har lite svårigheter med uttal. Han missar att säga S i början på ord, så stund blir tund, och stor blir tor. Ibland har jag lite svårt att höra vad han säger; jag måste bli bättre på att fråga om igen vad han sa utan att bara säga hmmm ... jaaa .... Tror att jag gör det mer då jag är distraherad (ofta!).